Sveriges goda ekonomi är ingenting som Anders Borg ensam kan ta åt sig äran för. Att Sverige tycks klara krisen relativt väl beror på reformer som påbörjades i början av 90-talet. Det menar nationalekonomen Andreas Bergh, aktuell med boken Varför går det bra för Sverige?
Finanskris, statskuldkris och eurokris. Sverige tycks emellertid klara sig ganska bra och nyligen utsågs Anders Borg till Europas bästa finansminister av Financial Times. Men att det går bra för Sverige beror inte enbart på ”Borg-effekten”. Det menar nationalekonomen Andreas Bergh, som tillsammans med professor Magnus Henrekson skrivit boken Varför går det bra för Sverige? (Fores och Ivrig).
– Att det går bra för Sverige beror på att vi för snart 20 år sedan genomförde ett antal reformer som gynnade den ekonomiska utvecklingen, säger Andreas Bergh.
Sverige lärde sig helt enkelt läxan efter krisen 1991-1993. Andreas Bergh menar att dåtidens politiker var pragmatiska och samarbetsinriktade och hade en förmåga att se bortom innevarande mandatperiod.
– Detta gäller inte bara för regeringen utan det fanns en enighet överblockgränserna när det gällde stora viktiga reformer som pensionsuppgörelsen och skattereformen.
Varför var samarbetsklimatet bättre då?
– Min känsla är att det till stor del är en personfråga, utvecklingen drevs av ett antal duktiga personer som kunde komma överens, Kjell-Olof Feldt, Anne Wibble och Ingvar Carlsson om jag ska nämna några favoriter. I dag ser vi inte samma samarbete mellan regeringen och oppositionen.
Andreas Bergh och Magnus Henrekson avlivar i sin bok en del myter, som att det skulle finnas en svårdefinierad nordisk förklaringsfaktor, eller beskrivningen av Sveriges samhällsmodell som en humla – insekten som inte borde kunna flyga.
– Nej det handlar inte om några mysterier eller paradoxer, utan vi menar att det är precis tvärtom och att förklaringen är väldigt rationell. Sverige har i hög grad gjort det som ekonomer säger att man ska göra.
Förutom skatte- och pensionsreformerna har Sverige under de senaste decennierna helt lagt om makropolitik och har i dag låg och stabil inflation. Sverige är helt enkelt ett nationalekonomiskt skolboksexempel. Men Andreas Bergh och Magnus Henrekson varnar för att slå sig till ro och pekar ut två områden som borde stå på tur: bostadsmarknaden och arbetsmarknaden.
– Sveriges genomsnittliga arbetslöshet är inte så hög, jämfört med andra länder, även om den är högre än vi själva är vana vid. Det största problemet är att ungdomar och utrikes födda har så svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, säger Andreas Bergh.
Text: Rakel Lennartsson
Skriv ut
Kommentera