Att upprätta årsredovisning är en av företagens mest betungande lagstadgande skyldigheter. Det menar EU och föreslår nu att de flesta upplysningskraven tas bort för små företag. Bokföringsnämndens K2-regler om årsredovisning i mindre företag kommer att behöva ändras om förslaget går igenom. Även det nya regelverket K3 behöver uppdateras innan det ens trätt ikraft. Detta skapar osäkerhet hos företagen, skriver redovisningsspecialisterna Göran Arnell och Pernilla Lundqvist.
I oktober 2011 publicerade Europeiska kommissionen ett förslag till nytt direktiv om årsbokslut och koncernredovisning. Syftet med förslaget är bland annat att minska byråkratin och förenkla bestämmelserna samt skapa ökad jämförbarhet. EU inför nu begreppet ”maximiharmonisering”. Jämförbarheten mellan länderna blir bättre, men på bekostnad av medlemsstaternas möjligheter att göra nationella tillägg och andra anpassningar.
EU vill införa obligatoriska gränsvärden för små, medelstora och stora företag. EUs föreslagna definition av små företag ligger nära de nuvarande svenska gränsvärdena för mindre företag, det vill säga ett mindre företag överskrider högst ett av gränsvärdena a) 50 anställda, b) 45 miljoner kronor i balansomslutning och c) 90 miljoner kronor i nettoomsättning. I ett litet land som Sverige kommer därmed cirka 95 procent av alla företag att betraktas som små företag.
Till maximiharmoniseringen hör även att upplysningskraven för små företag reduceras kraftigt och att medlemsstaterna inte får lägga till några ytterligare krav i sin nationella lagstiftning. Upplysningskraven för medelstora och stora företag minskar också, men här kan medlemsstaterna lägga till ytterligare krav utöver direktivets minimikrav.
Direktivet inför den tvingande grundprincipen att ekonomiska transaktioner ska redovisas efter sitt ekonomiska innehåll och inte enbart efter sin legala form. Detta kallas ”substance over form” och kan till exempel avse ett avtal om finansiell lease som ska redovisas som om man köpt en anläggningstillgång och belånat den fullt ut. Införande av denna grundprincip kan i vissa fall innebära en väsentlig förändring av både redovisning och beskattning.
Lite oväntat vill EU även införa ett krav på särredovisning av så kallade ”jämförelsestörande poster” i resultaträkningen. Lika förvånande är möjligheten att redovisa skulder och förluster som uppstår efter räkenskapsårets utgång men innan den dag årsredovisningen avges. EU har en negativ syn på aktiverade utvecklingsutgifter och vill införa regler som innebär att utdelningsbart kapital ska reduceras med restvärdet av aktiverade utvecklingsutgifter.
Kommissionen bedömer att de föreslagna förändringarna ska medföra besparingar för små och medelstora företag på upp till 1,7 miljarder euro årligen vilket motsvarar ca 14 000 kr per mindre bolag inom EU. Sverige är ett av de länder som omnämns av kommissionen som ett land där förenklingarna borde bli påtagliga.
Kritik mot förslaget
Trots att förslaget väntas leda till stora besparingar för företagen är flera nordiska institutioner kritiska till förslaget. Kritiken riktas framförallt mot den så kallade maximiharmoniseringen där varje enskilt land inte skulle ha möjlighet att ställa ytterligare krav utöver de som uppställs i direktiven. Ytterligare kritik riktas mot införande av principen substance over form eftersom den anses komma i konflikt med sambandet mellan redovisning och beskattning.
Kritik riktas även mot att direktivet inte möjliggör tillämpning av IFRS for SME. FAR har framfört kritik mot att direktivet inte moderniserats och anpassats mer till den internationella utvecklingen, främst inom koncernredovisning och redovisning av finansiella instrument. Möjligheterna att på ett enhetligt sätt samla räkenskapsinformation i nationella databaser för kreditupplysningar med mera begränsas också. FAR anser att EU i sitt förändringsförslag även borde ha integrerat sitt projekt om redovisning hos riktigt små företag (”micro entities”). Nu kan det i stället bli minst två förändringar av redovisningsreglerna på kort tid.
EU väntas ta beslut om det nya direktivet under juni 2012. Ändringarna i direktiven kommer att kräva ändringar i årsredovisningslagen samt i den kompletterande normgivningen. K2 med normer om årsredovisning i mindre företag behöver uppdateras och förenklas ytterligare om förslaget går igenom. Huvudregelverket, K3, som förväntas publiceras under sommaren 2012 och träda i kraft 2014, hinner knappt införas innan det måste ändras på grund av kommissionens förslag till nytt direktiv, som träder i kraft senast i juli 2014.
Göran Arnell, ordförande i FAR:s Policygrupp för redovisning och partner på KPMG
Pernilla Lundqvist, ledamot i FAR:s Policygrupp för redovisning och verksam som redovisningsspecialist på KPMG
Skriv ut
1 kommentarer