En strategisk ansats på CSR-området är i ökande grad viktig för konkurrenskraften. FN:s nya ramverk kräver att företagen gör en due diligence med fokus på mänskliga rättigheter. Det skriver Lars-Olle Larsson, ESG-manager på Swedfund och Svenska ICC:s representant i Commission on Corporate Responsibility and Anti-corruption.
Arbetet för anpassning till en hållbar utveckling är komplext och mångfacetterat. Det omfattar såväl klimatarbete som bekämpande av korruption och hushållning med ekosystemtjänsterna, det vill säga naturens råvaruförsörjning såsom mineraler, virke till virkesindustrin, fiskbestånden, rent vatten och ren luft etcetera. EU-kommissionen definierar Corporate Social Responsibility, CSR, som ”the responsibility of enterprises for their impacts on society”. En strategisk ansats på CSR-området är i ökande grad viktig för konkurrenskraften. Det handlar bland annat om riskhantering, kostnadsbesparingar, kapitalanskaffning, kundrelationer och innovationskraft.
Verktygslådan och riktlinjerna för CSR-arbetet och redovisningen av detta växer kontinuerligt. I allt som nu händer inom CSR och hållbar utveckling har jag här valt att särskilt lyfta fram människorättsfrågorna. Inte för att alla andra hållbarhetsrelaterade frågor är mindre viktiga, utan för att vi nu genom FN och OECD fått förtydliganden i såväl vilket ansvar företagen har som hur detta ansvar kan etableras i företagen. Nu kan ingen längre säga att man inte visste. Nu handlar det om att etablera kunskapen i processer och transparent rapportering i ett mera långsiktigt perspektiv än tidigare.
Harvardprofessorn John Ruggie har sedan 2005 arbetat som FN:s generalsekreterares särskilda sändebud med uppdraget att presentera ett ramverk och vägledande principer. Nu har FN antagit Protect, Respect and Remedy: a Framework for Business and Human Rights samt Guiding Principles on Business and Human Rights. Genom arbetet i Commission on Corporate Responsibility & Anti-corruption har ICC medverkat i den fleråriga process som nu resulterat i beslut om förhållningssätt i dessa komplexa frågor.
Utöver efterlevnad av lagkrav och etablering av en policy för mänskliga rättigheter kräver FN:s ramverk att bolaget gör en noggrann genomgång av förhållandena, påverkan, avtal, åtaganden, riskexponering med mera – vi kan likna det vid en due diligence avseende mänskliga rättigheter. En sådan process är omfattande. Den förväntas bland annat omfatta en intressentdialog och kräver djupkunskap i sakfrågorna. Resultaten av arbetet ska leda till beslut om aktiviteter formulerade i en handlingsplan baserad på kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Återkoppling på krav från relevanta intressenter och extern kommunikation av processer, ställningstaganden, effekter med mera utgör andra tydliga krav i ramverket. I de fall företag konstaterar att de orsakat eller bidragit till kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska man aktivt samverka för att åstadkomma lösningar på problemen.
Dessa ramverk och principer som nu FN:s råd för mänskliga rättigheter ställt sig bakom har i princip odelat intagits i riktlinjerna för multinationella företag, OECD Guidelines for Multinational Enterprises. Med andra ord, kravspecifikationerna är på plats och nu ska processerna integreras i företagen.
I takt med att allt fler intressenter skaffar sig kunskap om FN:s och OECD:s nya riktlinjer för de multinationella företagens ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna, kommer det att bli allt svårare för ägare på olika nivåer att inte efterleva principerna. Ingen kan längre säga att man inte visste. Å andra sidan måste alla respektera att det måste få ta tid att införa de processer som världssamfundets riktlinjer stipulerar. Rom byggdes som bekant inte på en dag…
Lars-Olle Larsson, ESG-manager på Swedfund och Svenska ICC:s representant i Commission on Corporate Responsibility and Anti-corruption
Skriv ut
Kommentera