Den offentliga redovisningen i Sverige är välutvecklad jämfört med EU:s krisländer. Men den behöver ändå utvecklas. Det skriver riksrevisorn Claes Norgren i en debattartikel.
Intresset för redovisning och revision har sällan varit så stort som nu. Tråkigt nog bygger intresset på en insikt i efterhand av att en mer rättvisande redovisning och en effektivare revision hade kunnat skapa förutsättningar att tidigare ta itu med de risker som kom att växa sig alltför stora i det finansiella systemet. Intresset för revision visades inte minst genom den grönbok om revisionspolitik som EU-kommissionen lämnade under 2010. Bakgrunden var den internationella kris som inleddes 2008 och som inledningsvis påverkade företag främst inom den finansiella sektorn. Grönboken ledde till en värdefull diskussion om hur revisionen av dessa företag hade fungerat. Förslag har sedan också lämnats om förändringar när det gäller lagstadgad revision i företag av allmänt intresse.
Krisen har nu som bekant bytt skepnad. Nu är det fråga om förtroendet för hela länders finansiella ställning och förmåga att infria sina åtaganden. Följaktligen har också intresset för redovisning och revision också ändrats och frågor om statlig redovisning och statlig revision har hamnat högt upp på dagordningen. En viktig förklaring till att de statsfinansiella problemen inom EU inte upptäcktes i tid var nämligen bristfällig statlig redovisning och statistik. Från EU har det förts fram ett förslag att införa ett gemensamt ramverk för statlig redovisning benämnt IPSAS. Ett ramverk som om det införs ger ökad transparens av enskilda länders ekonomiska ställning och inte minst en möjlighet att få ökad jämförbarhet mellan länder. EU:s statistikorgan Eurostat ansvarar för en utvärdering av möjligheterna att införa ramverket. En utvärdering som ska vara klar under 2012.
Hur ser det då ut med den offentliga redovisningen i Sverige? Till skillnad från många andra länder har vi starka statsfinanser. Vår offentliga redovisning är förhållandevis välutvecklad jämfört med krisländerna inom EU. Men vi behöver ändå fortsätta att utveckla och förbättra vår statliga redovisning. I Riksrevisionens granskning av Årsredovisningen för staten har vi under två år avstått från att använda ordet rättvisande i vårt uttalande i revisionsberättelsen. Vi har stannat vid att konstatera att årsredovisningen upprättats enligt budgetlagen. Detta är inte samma sak som att vi funnit felaktigheter i redovisningen utan ett uttryck för att de redovisningsstandarder som tillämpats behöver utvecklas. Regeringen har lyssnat på vår kritik och gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att jämföra redovisningsreglerna för Årsredovisningen för staten med internationellt accepterade ramverk för redovisning och vid behov föreslå förändringar. Ett uppdrag som i likhet med Eurostats utvärdering ska vara genomfört under 2012. Ytterligare ett steg i riktning mot förbättrad redovisning är att regeringen har påbörjat ett arbete för att kunna redovisa en samlad bild av riskerna i statens utlånings- och garantiverksamhet i Årsredovisningen för staten. Behovet av en sådan samlad bild har tidigare lyfts fram av Riksrevisionen.
Hur ser det då ut i Sverige på revisionssidan? Här kan man konstatera att anpassningen till internationella standarder kommit betydligt längre. Sverige införde ett internationellt accepterat ramverk för finansiell revision, ISA, från och med januari 2011. Ett beslut som också påverkade Riksrevisionen. Riksrevisionen tillämpar ISA i en version som anpassats till offentlig verksamhet. Sverige ligger alltså på framkant när det gäller finansiell revision både inom privat och statlig sektor. Jag hoppas på samma utveckling inom statlig redovisning. Jag är nämligen övertygad om att en väl fungerande och högkvalitativ statlig redovisning och revision har avgörande betydelse för förtroendet för de offentliga finanserna.
Claes Norgren
Riksrevisor
Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. En oberoende revision bidrar till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. Riksrevisorernas årliga rapport som nyligen lämnats till riksdagen syftar till att ge en aktuell och samlad information om Riksrevisionens granskningsresultat. Årets rapport inleds med ett kapitel om erfarenheter av hur den internationella finans- och statsskuldskrisen har påverkat kraven på offentlig redovisning och revision.
Skriv ut
Kommentera