”Ungdomsarbetslösheten en plåga för vår kontinent”

Bortom dagens akuta skuldkris väntar nästa utmaning för Europa. 25 miljoner människor i Europa är arbetslösa och antalet väntas stiga i skuldkrisens kölvatten. Den unga generationen är särskilt hårt drabbad och Sverige är inget undantag. Det skriver Jytte Guteland, på tankesmedjan Global Utmaning.

Inte på 15 år har arbetslösheten i Euroländerna varit så hög som nu. För gruppen unga, upp till 25 år, är närmare 5,5 miljoner arbetslösa och Sverige ligger, oavsett hur man räknar, i botten bland de Europeiska länderna.

De senaste årens ekonomiska politik har misslyckats med att skapa tillräckligt med jobb och en rimlig fördelning av inkomsterna. Arbetslösheten slår hårt mot vår kollektiva europeiska självkänsla, men den släcker framförallt självkänslan hos de drabbade. Inte minst de som tidigt i vuxenlivet möter arbetslöshet riskerar att förlora mycket också långsiktigt. Undersökningar från LO vittnar om att många av de unga som blev arbetslösa under den svenska 90-talskrisen fortfarande tio år senare hade en svagare förankring på arbetsmarknaden. Nu riskerar vi återigen långsiktigt negativa effekter för många i den generation unga européer som utestängs från arbetsmarknaden.

Ökade inkomstskillnader, stigande arbetslöshet och låg tillväxt är gemensamma utmaningar för Europa. Trots detta är debatten om de unga jobben väldigt nationellt fokuserad. Debatter om ungdomslöner, sänkta arbetsgivaravgifter eller vikten av praktikplatser förs. Viktig kunskap som skulle kunna inhämtas från övriga Europa saknas ofta i den svenska debatten.

EU:s tillväxtstrategi ”Europa 2020” ska hjälpa EU och medlemsländerna att uppnå hög sysselsättning, god produktivitet och social sammanhållning. Strategin innehåller en rad svenska målsättningar för år 2020. Den svenska målsättningen är att sysselsättningsgraden ska vara över 80 procent. Utbildning och forskning prioriteras och målsättningen att andelen som lämnar gymnasieskolan i förtid ska vara lägre än 10 procent och andelen FoU ska vara 4 procent av BNP. Däremot saknas helt svenska målsättningar för hur låg ungdomsarbetslösheten ska vara, vilket är häpnadsväckande med tanke på hur stort problemet är i Sverige.

Strategin innehåller dock flera viktiga gemensamma mål för EU. I avsnittet ”Unga på väg” beskrivs bland annat nödvändigheten att modernisera utbildningssektorn, förändra stödet till arbetslösa unga och göra det lättare för unga att röra sig mellan länderna. Redan detta kräver betydande insatser från alla medlemsländerna. Samtidigt räcker inte dessa insatser som syftar till att matcha arbetslösa mot de jobb som finns. Matchning fungerar endast om efterfrågan på arbetskraft är tillräcklig. Är den otillräcklig spelar det ingen roll hur hårt de arbetslösa försöker förbättra sin attraktionskraft. Jobben finns helt enkelt inte.

För att öka efterfrågan på arbetskraft, måste Europa göra upp med sin nuvarande laissez-fairepolitik. Länder som förmår att investera och som genomför reformer som upprätthåller en rimlig konsumtionsutveckling för hushållen springer om och förbi länder som släpphänt ser på när konsumtionen faller och konkurrenskraften minskar.

Hushållens och staters stora skulder är idag den stora utmaningen. Nu börjar många länder betala av denna skuld, vilket lett till att efterfrågan på varor och tjänster närmast kollapsat i vissa länder. Dagens visdom med ständigt nya svältkurer förvärrar tyvärr bara problem. En politik som syftar till ökad sysselsättning bör istället rikta in sig på att öka efterfrågan samtidigt som den möjliggör för stater och hushåll att minska skulderna.

Tre åtgärder som direkt skulle verka främjande är:

1. Skattepolitiken bör omfördela konsumtionsutrymmet från de förmögnaste hushållen till övriga hushåll för att upprätthålla konsumtion och sysselsättning.

2. Åtgärder som sänker de lägsta lönerna bör undvikas, då dessa hämmar konsumtion och sysselsättning.

3. Den finansiella sektorn får stå för notan för de statliga hjälpinsatserna till sektorn inklusive de realekonomiska kostnaderna.

EU måste också höja ambitionsnivån ytterligare utöver ”Europa 2020”. Vi behöver både utveckla gemensamma idéer för unionen och stimulera erfarenhetsutbytet mellan medlemsländerna i densamma. Det är dags att välja väg för gemensamma infrastruktursatsningar, det handlar såväl om utbildning och infrastruktur som om klimatåtgärder som kommer att ge europeiska företag strategiska fördelar framöver. Nationellt i medlemsländerna måste vi bli bättre på att ta vara på varandras bästa exempel. Varför lyckas Tyskland, Holland och Österrike bättre med ungdomsarbetslösheten, än vi gör i Sverige? Vilka länder lyckas bäst med att attrahera företag i strategiska framtidsbranscher?

Ungdomsarbetslösheten är en plåga för vår kontinent. Det är dags att bredda debatten om ekonomin och sysselsättningen. Från sverigefokus till globalt perspektiv. Från utbud av arbetskraft till efterfrågan på arbetskraft. Från statliga svältkurer till omfördelning och strategiska investeringar.

Jytte Guteland, projektledare, Global Utmaning