”Småländsk möbelhandlare bjuder hela sin firma (72 personer) på Spanienresa.” Så stod det att läsa i Aftonbladet 1958. Möbelhandlaren var ingen mindre än Ingvar Kamprad och firman, som då inte hade mer än 70-talet anställda, var naturligtvis IKEA i Älmhult, skriver Edward Blom i en krönika.
IKEA hade sedan starten präglats av en mycket stark företagskultur och samhörighetskänsla; man hade inte bara talat om IKEA-andan, utan personalen benämndes som IKEA-familjen. Det var således i linje med detta som Ingvar Kamprad, när affärerna gått bra i slutet av 1950-talet, tyckte att en resa till solen med hela personalen var en god idé. Det var också en utarbetad skara smålänningar som kunde behöva lite sol. Det senaste året hade företaget expanderat i rekordfart och mycket övertidsarbete hade krävts, till och med nattetid. Man kan tänka sig att det var både effektivare – och billigare – att bjuda på en resa än att betala ob för alla övertidstimmar…
I Aftonbladets artikel påpekades att firman inte bara hade expanderat kraftigt på sistone, utan att den fortfarande växte. Det har den fortsatt att göra: i dag har IKEA-koncernen långt över 100 000 anställda.
År 1958 befann sig den svenska flygchartern i sin linda, den hade startat fyra år tidigare med en chartrad DC3:a från Bromma till Hamburg. Mallorca var vid denna tid ännu en okänd destination och enligt Kamprad själv ”den skönaste platsen man kan koppla av på. Medelhavet, värme och sol och åter sol”. Det var en av charterns föregångsgestalter, Göte Rosén på flygbolaget Transair, som 1951 skickats till Mallorca för att hämta hem en sjuk svensk och fått idén att man borde arrangera gruppresor dit med flyg. 1955 landade det första svenska charterplanet på ön. Och endast tre år senare dök alltså IKEA-personalen upp, samma år som charterpionjären Vingresor inledde sin verksamhet.
Även respektive (om man var gift eller förlovad – någon ordning fick det vara på 1950-talet) fick komma med på resan. För dem sponsrade bara IKEA en liten del av kostnaden, men IKEA vore inte IKEA om de inte sett till att förhandla till sig ett mycket bra pris på resa och övernattning, så det blev ändå överkomligt även för den icke anställda partnern.
Det gick inte att stänga ner företaget helt under två veckor, så de anställda delades in i två grupper. Den ena flög ner och tog tåg tillbaka, medan de som tagit tåget dit flög tillbaka med det vändande planet. Under tågfärden passade de även på att se Barcelona och Paris.
Även tiden innan själva resorna fungerade sammansvetsande för personalen. De träffades på förberedande Mallorca-kvällar när de gick igenom resrutter och turistbroschyrer. Senare genomförde Kamprad liknande resor till Berlin (1959) och Italien (1960). I Italien såg man Rom, Neapel, Pompei, Blå Grottan och Axel Munthes San Michele på Capri. Där och då mötte Ingvar Kamprad sin andra hustru: Margaretha Stennert, med vilken han med tiden fick tre barn – men det är en annan historia.
Text: Edward Blom, Centrum för Näringslivshistoria
Läs fler krönikor av Edward Blom här
Skriv ut
1 kommentarer